Jukola 2023  2023-06-26 | Tävling | Emma Kindbom Helgen innan midsommar var 16 st från IF Hagen i Finland, närmare bestämt utanför Borgå strax öster om Helsingfors för att springa Jukola. Det är en häftig upplevelse att vara där med ca 18 000 deltagare totalt. Emma sprang 3:e sträckan i damkaveln på dagen tillsammans med OK Ilves, ett lag från Estland som saknade en löpare. Det var otroligt varmt då och jag missade en hel del, men det var bara början på vad som komma skulle under natten. För våra lag hände det mycket denna Jukolanatt. Vi sprang fantastiskt bra, vi sprang fantastiskt dåligt. Vi spikade kontroller, vi bommade kontroller. Vi gjorde små misstag, vi gjorde stora misstag. Vi plockade placeringar och vi tappade placeringar. Man kan sammanfatta det med att de flesta sprang bra i början och plockade placeringar men sen en bit in på banan så hände olika grejer som gjorde att de flesta tappade. Vi tar det från början: Marius startade i startled två och hade en fin utgångsposition som han förvaltade fint till att börja med, men gjorde sen allt eftersom några misstag och tappade en del mark och växlade som 66:a. Filip tog över och inledde även han strålande och som bäst var vi nere på 26:e plats men därefter gick det mesta utför. Filip började missa och växlade som 54:a. Daniel sprang den tredje sträckan och började även han plocka in några placeringar i början för att sedan tappa. Och han tappade mycket. Mer än vad han borde göra och vi började ana att något var fel. När han till slut kom i mål kastade han i frustration en halv kompass mot mig och där va förklaringen till att det gått så dåligt. Han hade slagit sönder kompassen ganska tidigt och att försöka hålla riktningen i de många grönområdena i mörkret är givetvis inte lätt och det gjorde att han missade mycket. Tyvärr blev det ingen upprepning på det fantastiska 10Mila-lopp han gjort bara några veckor tidigare och han var riktigt besviken efteråt när han växlat som 90:e. Marcus var näst på tur och började även han hyfsat bra för att sedan tappa allt eftersom. Framför allt var det den fysiska känslan som inte riktigt stämde denna natt och som gjorde det svårt att springa fort. Växelplacering blev 84:a. Men nånstans där börjar det gå väldigt fel. Johan som skulle springa sträcka 5 dök inte upp på radiopasseringarna i liveresultaten men vi tänkte att det nog bara va något fel. Dessutom kom David och sa ”jag såg honom i TV-sändningen på storbildsskärmen så det är lugnt”. Men det var bara det att han inte skulle ha varit vid de TV-kontrollerna som han var… Han var vid dem samtidigt som täten fast dom låg en sträcka före, men Johan fick ju i alla fall mycket TV-tid, alltid nått! När Johan sen skulle växla till Niclas på sträcka 6 fanns det ingen karta, så dom fick springa till ”Helpi”-vagnen för att Niclas skulle få sin karta. Men när Johan stämplade ut så fick vi förklaringen. OK Denseln hade tagit fel nummer och tagit våran karta när dom skulle växla ut på sträcka 5, alltså den karta Johan skulle ha sprungit med, så när Marcus kommer och ska ta den kartan så tar ju han sträcka 6 karta istället och ger till Johan eftersom den andra redan är borta. Det gör att Johan springer fel bana, han sprang sträcka 6 istället för 5, och därmed blev vi diskade. Och eftersom Johan då sprungit med Niclas karta så fanns det ju ingen karta till honom när han skulle starta men då fick han en ny och sprang sträcka 6 även han. Niclas sprang ju ovetandes om det som hänt och försökte hitta en ny karta som han fick vid startpunkten och efter det gjorde han som dom flesta lite missar men hyfsat stabilt i övrigt. Axel som skulle ut på sista sträckan bestämde sig för att trots att vi var diskade försöka göra ett så bra lopp som möjligt ändå, vilket gjorde att han var riktigt taggad och han gjorde lagets kanske bästa insats trots utgångsläget. Några mindre misstag i början men efter det ganska bra och han sprang i mål på vad som skulle ha varit en 75:e plats om vi varit godkända. När lag 1 blev diskade stod hoppet till lag 2 och såhär gick det för dem: Oscar fick för första gången i en stor stafett förtroendet på första sträckan, och han försökte bara hänga med så gott det gick. Allt inleddes med en 3,5 km lång rak sträcka och Oscar fick i början anstränga sig bara för att kunna andas i allt det damm som yrde i luften i starten. När man startar med drygt 400 lag framför sig är det inte helt lätt att ta sig förbi men Oscar lyckades ändå bra och växlade som 239:a. Ut på andra sprang Tomas, och han gjorde som de flesta andra, inledde fantastiskt bra och var nere som 178:a som bäst, men tappade sen ganska mycket till en 254:e plats i växlingen men det hade sin förklaring då han stukat foten ungefär halvvägs och efter det fått kämpat sig runt vad han kallade ”en av de svåraste banor han sprungit”. Emil sprang sen den långa nattsträckan och såg till att använda sin styrka som är tekniken, vilket lönade sig och han gjorde ett rätt så bra lopp. 2 plockade placeringar till en 252:a plats. Carl sprang den fjärde sträckan och gjorde även han det bra tekniskt och därmed bra totalt sett. Han var den av alla oss som plockade flest placeringar, 18 stycken till en 234:e plats. Ellen gav sig ut på 5:e sträckan och hade det kämpigt med en del bommar men tappade ändå inte allt för mycket och växlade som 247:a. Efter det tog Linus över och han tillhörde dom få av oss som gjorde ett ganska bra lopp där han stabilt plockade hela vägen till en 232:a plats. Pernilla som skulle springa den sista sträckan fick gå ut i omstarten och fick även hon därmed känna på trängselproblematiken som uppstod påväg ut från arenan. Även om det var som hon sa ”svårt att springa på led och springa om alla gubbar” så skötte hon i alla fall orienteringen bra och tog laget stabilt i mål på en 234:e plats. Och då ska man veta att det totalt var med över 1700 lag! Lärdomen från denna stafett blir att ha med reservkompass och att kolla så även sträcknumret är rätt på kartan. Även om mycket gick emot oss denna gång och det slutade på värsta tänkbara sätt för lag 1 så var ändå allt runt omkring lika kul som vanligt och väl kämpat alla som sprang! Stort tack till David som ordnat med all logistik kring resan och även var med och hjälpte till under nattens gång! Återigen en rolig stafettupplevelse även om det för undertecknad var andra likadana helgen på en månad, utan sömn och med ständigt coachande, så är det ändå alltid värt det och ingen stafett är den andra lik! Nu laddar vi för nästa stora stafett som är 25-manna i höst där vi ser fram emot att få med många fler från klubben, det blir kul! /Emma « Tillbaka